Så hade vi den 20 augusti och uppvärmningen inför jaktperioden kunde inledas.
Det var jätte-spännande att stiga upp kl 4.30 föra att kunna släppa Ines kl 5 i Störsvik. Spänningsmomentet bestod naturligtvis mest av att se hur benet klarar sej. Men allt gick bra! Jag lät henne vara lös bara 2 timmar och jag var glad att hon inte fick upp nån hare.
Följande morgon var vi ute igen och då blev det drev. Jag stod mitt i ett kantarellhav då hon tog upp drevet och jag knäppte på videon men haren hade tydligen sprungit bakom min rygg för där kom Ines i fullt drev.
Ca 1/2 timme drev hon och fortfarande inga problem med benet. Tyvärr var jag tvungen att ta fast henne på första tapptet.
Båda dagarna fick hon efter ansträngningen 3 piller av det homeopatiska preparatet Arnica Montana. Det ska främja återhämtningen och också lindra smärta om de försvagade musklerna i det opererade benet har blivit för hårt ansträngda.
Sen var det dags för Ines att vila
Och Bigges tur att få  göra premiär.
Bigge gav några väckskall och 20 minuter senare fick han upp spåret på haren och man hörde tydligt på skallet när han kom i fatt haren. På det drevet fick jag den här fina videon.

Också Bigge fick jag lov att ta fast på tappt efter 3 timmar i skogen så att han inte skulle tröttas ut för mycket av första dagens skogsfärd.
Nu väntar en längre paus då jag skall deltaga i Nordiska Hörselskadades Sammarbetskommitte´s årsmöte i Åbo över veckoslutet och torsdagen den 28.8 skall jag infinna mej på öronkliniken i Helsingfors för att genomgå en operation där man installerar ett cochlea-implantat också i mitt andra öra som varit dövt i mer än 20 år.

Den 2 augusti var det Nellis (Vista) tur att gå på sin första utställning. Domare var Jari Fors och utlåtandet lät så här:
Hieman keskikokoa pienempi, mittasuhteiltaan lähes oikea, kevytpiirteinen nuori narttu, hieman suomenajokoiranmainen pää, hyvät korvat ja kaula, ikäisekseen riittävä runko, oikea-asentoiset raajat, hyvät käpälät, hyvä häntä, erinomainen karva, oikea väritys, luonne oikea, kevyt liike.

 En aning mindre än medeltalet, nästan perfekta proportioner, en ung lätt tik, huvud påminner lite om en stövares, bra öron och hals, för åldern tillräckligt mycket benstomme, rätt ställning på benen, bra tassar, bra svans, utmärkt päls, rätt färg, rätt lynne, lätta rörelser.

Med ett sådant utlåtande fick Nelli bedömningen Mycket God, med andra ord  EH JUK1

Inte undra på att husse ser nöjd ut vid prispallen och glad och nöjd blev också jag då jag fick meddelande om hur bra det gått för Nelli.
Nu har då tre av de fyra tikarna i V-kullen varit på utställning och alla har fått EH. Som uppfödare är jag riktigt nöjd.
Att ingen av dem blivit stor är en naturens nyck för risken fanns då både mor och far till dem är stora. Men det är bra att det blev så!

Specialutställningen den 8.6.2014 domare Catharina Linde-Forsberg
Bilderna är tagna av Kaisa Pelstonen och Taina Rissanen

Lippe och Vilda  fick båda utlåtande EH ( Mycket God )  Fröknarna hade fyllt 9 månader 3 dagar innan!

Lippe

 Lippe och matte Silja Vidberg

 Vilda

                                 

 valparnas pappa Valkohaukun Riku

Man kan väl säga att utställnings säsongen har börjat. Och det innebär väntande på sin tur.
12 beaglar var anmälda men först skulle 50 taxar bedömmas den 24.5 i Kimito.

Bella eller Tavajs Tekla, som är hennes kennelnamn var länken som fattades från att hela T-kullen  fått ett exteriörutlåtande.
Det var domaren Kjell Lindström från Sverige som  bedömde Bella och de andra hundarna på plan 1. Han ansåg det vara skäl att mäta hennes mankhöjd men meddelade bara att det var exakt vad det får vara. Att hon var hög och lång men att proportionerna var det rätta och utlåtandet blev EH eller mycket god.
Bilden är suddig men tyvärr har jag ingen bättre.

Innan Bella, som nästan höll på att missa hela utställningen då hennes husse trott att det var på söndagen grejen gick av stapeln, hade valparna ställts ut.

Lippe (Tavajs Viva) och Tavajs Vilda som inte ännu var 9 månader gamla deltog  i valp-klass och deras utlåtanden är därför inte officiella.

Lippes matte Silja närmast kameran och jag med Vilda.
Lippes utlåtande låter så här:
Tikvalp som inte bör bli större. Bra huvud och öron. Behöver fylla ut nospartiet för att få rätt sweet look. Bra hals och rygg. Behöver breddas i sin kropp. Utmärkt benstomme och bra tassar. Rör sej till åldern bra men behöver tränas både i rörelser och hantering.

Vildas utlåtande:
Tilltalande tikvalp och bra storlek. Fint uttrycksfullt tikhuvud. Bra öron. Korrekt bett. Stabil överlinje och för åldern välkroppad. Utmärkt benstomme och fina vinklar både fram och bak. Rör sig för åldern med bra steg. Lite slokande svans. Utmärkt päls och färg. Attityd mot domaren:1

Vilda fick hedersomnämnade! På henne har jag ingen fin profilbild

 Vilda och Lippe

Det här var bra övning inför beaglens specialutställning  den 8.6. Då är valparna redan juniorer och får officiell bedömning i Domarby av svenska beagleklubbens ordförande Catharina Linde-Forsberg.

Idag gjorde vi en 9km cykellänk med Ines. Hon kunde springa hela vägen men om farten blev bara lite högre började hon galoppera. så vi höll oss till trav. Hon klarade det bra och ingen hälta senare på kvällen. Hoppas vi kan fortsätta nu.

Topi (Valle) hade besökt tandspecialisten och då konstaterades att antingen blir man tvungen att kapa ena hörntanden eller dra ut den. Om man hade kapat den hade man  blivit tvungen att röntga tanden en gång i året för att kunna utesluta komplikationer. Därför drog man ut tanden.
 Då var det ju klart att bettet aldrig blir bra så jag åkte och hälsade på för att betala tillbaka resten av köpesumman enligt avtalet vi gjorde vid överlåtelsen.
Topi lever ett gott liv utan sin tand.

Stor var han då han föddes och stor verkar han förbli :) Nu mätte han redan 43cm i mankhöjd och där lär det väl stanna.

Bigge och Ines tog jag också till veterinären i Fiskars Jag har varit på en föreläsning om hundhälsa och där poänterades hur viktigt det är att hundens tänder är i skick. Då det inte är frågan om nån billig preventiv vård lönar det sej att kolla upp olika veterinärers taxor.

Annukka Söderblom, tandspecialist i Fiskars, har ett vettigt konsept.
Hon söver ner hunden för att putsa tandsten och om hon då upptäcker nåt avvikande tar hon röntgen. På många andra ställen röntgar man oberoende och då kan skillnaden på priset räknas i hundralappar.

Nå! Hos Bigge hittade hon en sprucken tand som måste opereras bort så det blev lika dyrt ändå men Ines tänder behövde bara putsas. visserligen sade Annukka då hon tittade hundarna i munnen att jag inte hade varit där med dem om jag hade sett hurudana tänder hundar brukar ha. Med andra ord har våra hundar snygg garnityr i munnen.
Båda hundarna vaccinerades, Bigges analkörtlar tömdes, några vårtor togs bort och knölen på ryggen konstaterades vara en fettknöl. Ines hade ögoninflammation ( som hon aldrig haft förut) hennes livmoder kollades och dessutom hennes blodvärden då jag oroat mej för att jag tyckt hon varit lite moloken. Men allt var i skick.
Så nu är hundarna kollade och det som kan fixas fixades.