Så var det torsdag och jag är ledig :) Jag tog Bella och Tilde till Stubbans för att jaga.
Bella skulle ta första 2-timmars passet, allra längst bort och vi hade tur, för skogsbilvägen var plogad så vi kom fram. Jag fick bromsa in för älgen som stod mitt på vägen och som hann dra till skogs innan jag fick fram kameran

Jag var lite orolig för vad Bella skulle ta sej till på så här klövstinna marker då jag släppte henne. Ivern är det inget fel på och hon försvann till skogs utan kontroll då jag inte fick kontakt med hennes gps. Till min stora lättnad kom hon och kollade upp mej efter en halv timme och då passade jag på att starta om hennes geps.
Men fast vi jobbade på för att nå resultat hittade vi inte ett enda harspår, istället kom jag på det här spåret

det verkar vara lon som släpat sitt byte till skogs och kanske där finns förklaringen till att inga harspår finns.
Planen var att först låta Bella jaga 2 timmar och sedan byta till Tilde för 2 timmar. Bella hade inget drev men sökte på bla 300m från mej. Jag hade trampat tillbaka till bilen på mina snöskor då jag hörde Bella skälla efter mej så jag ropade: här är jag Bella! och så kopplade jag henne då hon kom

Vi flyttade på oss till ett annat område och så släppte jag Tilde kl11. Det tog bara 11 minuter för Tilde att hitta haren och sedan tvinnade det på i granplanteringen. Efter 20 minuter kom första tapptet och Tilde jobbade frenetiskt på för att hitta haren igen. då hon sprungit runt det redan jagade spåret 3 gånger insåg hon att haren ligger inom den jagade cirkeln och så fortsatte drevet. Nu hörde jag för första gången att Tilde också ylar.
Jag såg varken hare eller Tilde innan 2 timmar var fullbordade och jag gick för att koppla Tilde, så av hennes dag blev det bara en karta på drevet att lägga upp här.

Nu har vi Bella inkvarterad hela veckan. Jag tror att Bella inte ligger i soffan hemma men, men vem är det som njuter i Görans famn?

Det är lite stressigt för henne med så många hundar och hon får inte riktigt ro att bara ligga men det går över.
Idag tog jag alla 4 hundar med mej på länk och jag blev överraskad av hur bra det gick.

Lite lugnt går det också att leka ibland

Super jaktväder hade vi idag. Det var Wassböle som gällde och Tilde fick ta första passet.

Det hade snöat mycket igår och bara ett färskt harspår hittade Tilde. Hon tog upp haren och tapptet kom så långt borta att ingen orkade gå tillbaka med henne då hon kom tillbaka, så vi bytte både plats och hund.

Nu hade Bigge att fint drev. Vi var många som såg haren, många gånger! Och det var också ganska många som försökte skjuta den innan ett skott till slut tog.

Efter 4 timmars superdrev i den tunga tjocka snön fick Bigge ta igen sej på el-madrassen  bak i bilen och Tilde fick ta ännu ett pass.

Tilde jagade också bra! Visst gjorde hon dumheter men inte olovligt dumma var de för en hund på 1 år och 8 månader. Här kommer en av dem

Hon sprang alltså ivrigt skällande vägen fram trots att haren hoppat in i skogen till höger. Hon vände ändå snart tillbaka och efter lite såsande på var sida av vägen redde hon upp det

och när drevet sen hölls i skogen gick det galant. Nu började det redan skymma och Göran gick in i skogen för att koppla Tilde och om han hade hållits där han stått på pass hade han lyckats skjuta hare nr 2 för dagen.

Alldeles tydligt går vi mot vår och så här började det ´droppa`från träden då solen tittade fram. Äntligen har jag fått min videokamera från servicen och det är med den jag tog den här sista videon.

Vädret är fantastiskt! Några kalla grader och skare men allt för grovt för att man kunde låta hunden jaga. Antagligen skulle tassarna vara knallröda och ömma ganska fort så vi promenerar på vägarna eller går på skogspromenad på skoterspåret som går långt in i skogen.

Bilden är av Tilde på fredagen då jag lät henne vara lös när det inte fanns några harspår alls och 2 timmar klarade vi utan upptag ;) inte hade man trott att man skulle vara glad för det!

Göran länkade i skogen med Ines som riktigt spritter av iver då hon kommer till skogs och man skulle så gärna låta henne vara lös men vi har ännu 3,5 månader koppellänkar framför oss. Hon går riktigt bra på sitt ben bara det inte ansträngs för mycket. Igår blev det antagligen för mycket och hon måste få värkmedicin då hon inte steg på benet all efter skogslänken. Vi blev redan rädda att hon slitit av den opererade senan men i morse funkade benet bra igen.

I senaste Jaktmarker och Fiskevatten finns avsnittet ´hundskolan`som den här gången behandlar vittringen och omständigheterna i skogen som påverkar vittringen. Det är mycket bra och upplysande artiklar för en novis som jag. Där ges också tips om hur man tränar hunden för jakt.

Usch så det blev farligt på jakten i lördags...

Det var Södra Sjundeås älglag som begav sej på harjakt till Störsvik. Jag tror att passkarlarna var närmare 20 till antalet så man var ju ganska hoppfull om att det skulle bli byte.

Vi släppte hundarna, med gott om mellanrum, alldeles norr om golfbanorna strax efter kl 9. Göran med Bigge och jag med Tilde. Närmast var vi ute efter rusackor som det finns gott om på golfbanorna men det var underligt spårlöst i skogskanterna.

Tilde var ivrig och sökte bra som alltid tills hon hörde Bigge skälla. Då stack hon iväg som en raket till honom och på den resan blev de.

Jag gick in i skogen för att kolla om hararna alls rört på sej och hittade ett riktigt färskt spår av en hare som sakta skuttat iväg med små korta hopp, antagligen hade hundarna skrämt upp den då drevet gått förbi.
Det var svårt att göra sej en uppfattning om vad som försigkommit då kall pudersnö låg i ett 10cm lager på skaren och alla spår fyllts av snön.

Passgubbarna stod på bilskogsvägen men ingen såg en hare trots att de nog såg hundarna och misstanke väcktes om de ens driver!

Så småningom drog drevet norrut och jag började oroa mej för att det går för nära stamväg 51 som alltid är hårt trafikerad.

Nu var det dags att göra upp en strategi om hur vi går till väga för att fånga in hundarna och hoppades på att någon skjuter haren så att vi får stopp på drevet. Göran började gå norrut efter hundarna genom skogen och jag skulle ta mej med bil till 51:an.
Där i skogen kom drevet rakt på Göran men med bössan på ryggen skuter man ingen hare.

Till min förskräckelse såg jag nu på gps:n att Tilde tog en sväng upp på 51:an men förvann tillbaka in i skogen
 

 och drevet fortsatte västerut.

Bigge hade nu lämnat Tilde och var  bara 100 m från mej så jag började locka på honom för att få åtminstone en hund räddad. Och han kom!

Så småningom fick vi ut skyttar i skogen vid vägen och till slut fick Pentti fast Tilde, bara 100m från vägen!

Vilken lättnad då man stirrar på sin telefon och Tracker Hunter berättar för en att hunden rör sej med 0km hastighet och man vet att faran är över!

Det var genomsvettiga karlar  jag fick bjuda på en slurk vatten medan de tog igen sej. Klockan hade hunnit bli två på eftermiddagen och dagen hade igen en gång blivit alldeles för lång för en hund på bara 20 månader.

På kvällen var det två som sov gott hemma på soffan.