2013-09-28

I valplådan händer det nya saker alla dar!
Det skälls och morras, viftas på svansar och leks som bara den. Visserligen korta stunder innan man måste ta sej en tupplur igen.
I går fick de smaka på malet kött för första gången och bra verkade det smaka och i morgon ska de få första maskkuren. Tänder har jag hittat hos allesammans och klorna har vi fått klippa för andra gången.

Valles blivande husse o matte var på besök och berättade att Valle ska lystra till namnet Topi. Hemma i Somero finns det en spets hane och katt som väntar på Topi.

Så lite bilder:




och till sist en bild där Tilde hälsar på valparna



2013-09-24

Idag hade vi främmande mänskor på besök och efter att Ines lite murrat åt dem var de välkomna att se på valparna.
Valparna utvecklas med stormsteg. Det viftas på svansar och det murras. Små försök till lek syns också.



Tilde får för det mesta röra sej ganska fritt i närheten av valparna men ibland kör Ines bort henne. Bigge är alldeles ointresserad av valparna och det verkar också Ines inse så hon bryr sej överhuvud inte alls om honom.


2013-09-17

Oj så dagarna går fort. Valparna växer så det knakar. Visserligen är det förvånande stor skillnad på storleken på den största och minsta men det var det ju redan vid födseln. Idag på morgonen vägde hanen, som ska heta Valle, 1200g och den minsta tiken, som ska heta Vilda, 800g.
                                                          Det här är lilla Vilda


Idag klippte jag klorna för första gången och märkte då att nästan alla öppnat sina ögon under dagen.
                                                             Här är det Veras klor som klipps


Det är frid och fröjd i valplådan och det är inte många pip man hör därifrån. Valparna kan redan röra sej så bra att jag inte behöver oroa mej för att nån i misstag kläms av Ines och därför har jag flyttat tillbaka till sovrummet på nätterna. Dörren står öppen så att Ines kan komma och väcka mej då hon behöver ut o kissa på natten.
Och så ska jag presentera resten av kullen. Det här är Valle och Vesta


                                                                  Det här är Viva

Och så tar vi namnen en gång till : Vera, Vesta, Vilda och Viva heter tikarna och så är det hanen Valle

2013-09-10

Så bra hade Tilde jagat på Hailuoto att jag anmälde henne till jaktprov då vi är där vecka 41. Nu gäller det att hålla tummarna för att allt ska gå vägen och driver hon sej till en 2:a blir hon registrerad i specialstamboken för beaglen och då skulle jag vara nöjd!

Idag är valparna sex dagar gamla och alla har dubblerat sin födslovikt. Ines kommer redan bort från valplådan för kortare stunder och i går gick vi på en 2km lång promenad. Ines är glad och lugn och det verkar nästan som om dräktigheten med överlopsvikten att bära varit bra träning för hennes opererade ben. Så bra går ho på det nu.

Sedan igår har hon gärna diat sina valpar sittande.


På morgon och kväll då jag städar valplådan lägger jag valparna i en pafflåda och Ines vakar över att alla finns med.


2013-09-07

På kvällen åkte Göran till Hailuoto för att jaga tillsammans med bla Kari Laakso som äger Riku. Tilde och Bigge får nu jaga där över helgen.
Det blir lite av en test att ska Tilde starta på jaktprov om en månad då jag åker dit för en hel vecka tillsammans med Beagle-damerna.

Så Ines och jag är hemma på mammaledighet ;)

Valparna har gått upp i vikt, visserligen ganska ojämt då den lilla tiken som vägde 230 g vid födseln i morse samlat på sej 55g  och hanen som vägde mest 340g, redan fått nästan 100g till. Men det går stadigt uppåt och då allt annat verkar vara bra så bestämde jag mej för att begrava ´änglavalpen` under rosenbusken.

Jag gjorde det först nu då jag börjar vara övertygad om att vi inte råkat ut för fenomenet att hela valpkullen dör, vilket hänt på sistone så pass ofta att Evira beslutat undersöka vad det rör sej om.
Så mycket undersökte jag valpen själv att jag såg att den inte hade spaltgom.

Ines flåsar mycket periodvis och då tempen är normal, hon äter, dricker och sköter sina valpar så är allt bra.


 här ligger familjen i reservlådan medan jag byter rent i valplådan



2013-09-05

10.30 föddes ännu en sjätte valp, ännu en liten tik. Allt var frid och fröjd i flera timmar och då jag tog mej en titt på valparna såg jag att hanen med mycket vitt låg med munnen öppen. Jag tog den i hmina händer och kollade den noggrant och allt verkade vara ok utom munnen som var på vid gavel. Så jag lade den vid en spene och gick bort. Nästa gång ja kollade upp valparna låg ben vita ett stycke från de andra och Ines puffade på den men den var död.
Jag ringde ännu engång till veterinären och hon trodde att den antingen hade haft outvecklade lungor eller svalt fostervatten och att i vilket fall som helst hade jag inget kunnat göra för att rädda den.
Så det blev 5 valpar i den här kullen också.



Det är var den fläckiga valpen. Den mest avvikande i utseende pga det vita i pälsen.
Nu är klockan 10 den 5 september 2013 och vi har 5 valpar i huset.
Ines har velat ut en gång per timme under natten och kl 5.40 började hon krysta och 20 minuter senare föddes enliten tik på 290g. Klockslaget på bilderna är 1 timme före då kameran tycks vara inställd på vintertid.


efter 40 minuter kom den andra tiken på 275g


och ännu en tik en timme senare på bara 230g men alert som bara den. Hon tog sej till spenen på direkten och nappade tag.



Ines åt efterbördarna och putsade sina valpar och när alla tre diade fick Ines vila en stund innan följande valp föddes.
Det var en hane som säkert vuxit i det andra hornet då han vägde hela 340g. Det är jätte stor skillnad i storleken då det är en viktskillnad på 110g!
30 minuter senare föddes hane nummer 2, också han över 300g, 310 g för att vara exakt.
Det är den fläckiga valpen invid Ines baktass.


Ines åt fyra efterbördar den femte tog jag hand om. Så gav jag henne en äggula blandad i 1/2 l vatten med 2 tsk honung och det drack hon gärna.
Hon samlade alla sina valpar vid spenarna och verkade ta sej en tupplur. Men medan jag sitter här och skriver föder hon ännu en liten tik som är så sprattlig att jag inte lyckas få henne att hållas i vågskålen.

2013-09-04

Klockan är 23 och ingenting har hänt. Tempen är ännu på 36,5 . Lite stöd behövde jag för att få bekräftat att allt  står rätt till så jag ringde vår veterinär Erica Eriksson och diskuterade situationen innan hon går och lägger sej. Hon tyckte det inte fanns nån orsak att oroa sej då valparna rör på sej och sade att jag ska se till att  Ines rör på sej under natten.
Nu ska jag sova lite, alldeles som Ines...
Natten till dag 63 var lugn. Jag har mätt tempen på Ines morgon och kväll i 6 dagar och den har hållits mellan 37,2 - 37,8.
Förra gången mätte jag inte tempen alls och det ångrade jag då jag förstod att genom att mäta tempen kan jag följa med i vilket skede av förlossningen det är.
Igår, dag 62,  mätte jag för första gången också på dagen och tempen var då 36,4 för att till kvällen igen stiga till 37,3.
kl 5.30 idag ville Ines ut och bajsade nästan genast. Vi vandrade omkring på gården en stund och hon ville till hundgården där det visade sej vara mycket lockande att ta sej in under huset. Då hon inte ville äta morgonmaten var det säkra tecken på att nu börjar det trots att hon varken bäddat eller flåsat. Nu var tempen 36,1 så det kan tolkas som klart besked: Nu har det satt igång!

Bilden här under tog jag igår kväll då hon hoppat upp på tearssbordet med sin stora mage..


När klockan blivit 9 har vi varit ute flera gånger utan att egentligen ha nån annan orsak än att kolla upp bra boplatser. Först nu har hon tagit valplådan i bruk. Alldeles som om hon kom ihåg till vad den är bra för.
Nu har hon rumsterat om där några gånger och lägger sej sedan ner för att sova en stund.



2013-09-03



Dag 62. Tempen har under dagen sjunkit under 37 grader men inget bäddande eller andra tecken på att nåt är på gång. Få se...