2013-03-24

Passade på att läsa igenom alla gamla utställningsutlåtanden för Bigge då jag skrev in det senaste och lade märke till att de 2 gånger Göran ´handlat` Bigge, har domarna båda gångerna nämnt att hunden uppvisas bra!

Man börjar ju fundera på varför jag inte fått omdömmandet en enda gång!

2013-03-18

På lördag morgon kl 7 startade vi till Pieksämäki där Suur-Savon Beaglekerho stod för arrangemanget av Finska Beagleklubbens årsmöte och utställning.

Årsmötet räckte 4 timmar med utdelning av priser och utmärkelser av vilka en massa tillföll Ines uppfödare Merja och Vesa Meriläinens kennel Astalan, och med allt annat som skall gås igenom på ett årsmöte.
Det var bara de övriga ärendena som gav orsak till diskussion då det gällde att få till stånd några ändringar i reglerna för utställning.

På kvällen var det fest-middag och efter maten  började det verkligt roliga - att prata beagle och jakt med mänskor som hållit på länge med det!

Till söndagens utställning hade 98 hundar anmälts så de fick plocka in en extra domare att bedömma valpar, brukshundar och veteraner.

Jag hade anmält Bigge till brukshundklass och då han redan en gång visats för Paavo Mattila passade det riktigt bra att det nu blev Matti Hautala som skulle berätta vad han såg i Bigge.

Det var 20 grader kallt på morgonen så det är inte svårt att föreställa sej hur det kändes inne i den ouppvärmda Hau-Hau hallen. Då golvet i hallen dessutom bestod av ett lager stendamm fick hundarna vänta i bilen tills det blev dags at ta dem ett var inför domaren.

Bigge var inget vidare pigg då det var hans tur. Svansen höll han nog tappert uppe så länge vi gick runt i ringen men då det var dags att stå parad inför bedömningen var det inget svansfiftande mera


Utlåtandet blev så här:
Mycket god typ av rasen. Tillräckligt kraftigt huvud. Bra läppar. Öronen kunde vara större. Spänstig hals. Tillräckliga vinklar fram, bak borde vinklarna vara kraftigare. En aning lång kropp. Bra ställning på svansen. 3-färgad. Lugnt lynne. EH (mycket god).

2 timmar försenad startade ringen för unghundar som jag anmält Tilde till.
Det var med lättnad jag kunde konstatera att Tilde inte har någonting kvar av sin rädsla för främmande platser och hundar och när hon dessutom lärt sej stå fint och stilla var jag alldeles lugn då det var vår tur.

Jag tyckte att allt gick bra! Och då jag lyssnade på vad Paavo Mattila hade att säga inför publiken om Tilde måste jag medge att jag blev besviken då han anmälde att han ger henne ett H (god).


Så här låter utlåtandet om Tilde:
En tik av god typ. Relativt bra huvud, uttrycket borde vara bättre, synnerligen bra hals. En aning smal kropp, bra ställning på benen, svansen böjs för långt över ryggen. Bra päls, lätta rörelser. Bra lynne.

Båda bilderna har jag fått av mina Facebook-vänner :) Tack!



2013-03-10

En hel vecka har redan gått av det halva året då hundarna ska hållas kopplade.



Det har snöat mycket och nätterna har varit mycket kalla, -20, alldeles som vårvintrarna var ´förr i världen`.
Så fick jag brev från Tenala där Bellas husse beskriver deras avslutning på jaktsäsongen så här:

Dom sista två veckorna va vi ute totalt kanske 4 dagar, vi blev sjuka hemma, så det blev därför int så mycke,
men vet du, av dom fyra sista dreven var tre stycken på räv! Det första gick till så att vi hade precis släppt o sku börja söka
haraspår, så gott som mesamma hittade hon en räv på dagslegan uppe på ett berg, det blev ett
jävla liv o ett tappfritt, ganska rakt drev på ca 2km tyvärr bort från oss skyttar, innan sen räven gick in i gryt.
(jag var BOMBSÄKER på att de va hjort, så jag blev rätt snopen då jag kom till spåret!)
Bella kom tillbaka, i spåret o jag kunde ösa på med beröm.
Vi hade också en stövare med denna dag o nästa drev så jobbade dom ihop, de va en skogshare som Bella hittade o fick igång
och som Anders kom att skjuta några timmar senare, efter många tapp, men också riktigt fina drev avsnitt. Fanskapet tog ju
vägen (fast de va vithare) så jag for o hjälpa leta efter avhoppet o då kom också stövaren till spåren.
Tar ju parti för min hund, men sku villa påstå att Bella va nog lite spår noggrannare, på ytorna då haren sprang rakt var
stövaren mycke före o snabbare, men då den tappa så va de oftast Bella som hitta avhoppet, så de va kul!
Hade sen själv varit sjuk några dagar och låg efter med arbete så jag måste tyvärr jobba den sista feb. så Anders (som nog håller på o få lite tycke för Beaglena)
ville låna Bella så hon kom iallafall ut, vilket var viktigast för mig.
Anders släppte Bella o gick emot sitt tänka pass, men tog det lugnt o var int beredd att räven igen hade legan så nära,
så när drevet exploderade igång o räven kom springande rakt mot Anders, hade han inga skott i bössan.
Han fick nog i dom o hann klämma iväg båda skotten men dom träffade tyvärr int, så drevet fortsatte utan att det gav nåt.
Anders hade en kompis med o han såg också en räv o kom också nära att fälla den, men drevet hade gått lite för
långt ifrån vägen där han stod på pass.
Såå, inge räv ikull ännu, men intresse har vaknat, vilket är KUL!




Det verkar vara en riktigt nöjd husse det här och visst får man vara glad som uppfödare då man får såna här brev :)

2013-03-01

Denna säsongs sista jaktdagen fick vi än en gång uppleva i Wassböle. Kl 8 hade vi träff och nu är dagarna redan så långa att det var ljust långt innan det.
Vi började med Bigge och släppte honom vid torken. Nu funkade det inte för Bigge alls, visserligen var han ivrig och sökte fort av stora områden men utan att få upp en hare. Efter 3 timmar var det dags att avsluta och fast det inte blev nåt byte fick Bigge åtminstone motion. 15 km på 3 timmar visade gpsen.


Efter korvgrillning vid laavun fick Tilde försöka på kullarna mellan åkrarna och nu hade dagen redan blivit så varm att snön var blöt och därför kanske lukterna frigjorts för 1/2 timme tog det för Tilde att hitta hare. Hon hade skällt i gamla spår men då hon spårat till dungen där haren låg hörde man några kvinkanden som tecken på att nu är det nära och när upptaget kom tog ingen misste på vad som gällde.
20 minuter senare small skottet och efter 2 tappt på väg kommer Tilde fram till haren 10 minuter senare


och där ser man hur ointresserad hon är av bytet. Hon fortsatte in iskogen och snart hade hon följande hare igång vilken mötte sitt öde så fort den gav sej ut ur skogen





Så var det klart! En stund satt vi och njöt i vårsolen innan alla begav sej hemåt. Nu var det VM i skidning som gällde...


Finalbild blir skyttarna Tom och Jerker med harapiisku och byte